Gårdagen, dag fyra

Hade med mig lite skinksallad som jag åt till lunch. Sedan på kvällen gjorde vi kebabsallad. Eller jag gjorde. P etter och anton åt med pommes till. Jag och Lena promenarade 3.5 km och det var hur skönt som helst.

Annars var det en bra dag igår, Elvira var duktig på dagis och när vi kom hem slocknade hon på en gång. Hon blir trött av alla nya intryck och rutiner. Min pluttis! Hon har lärt sig att flörta nu och jag skojar inte när jag säger att hon är faktiskt sötast i hela världen när hon blinkar och rynkar på näsan! Oslagbart!

Idag lämnade jag henne vid halv åtta och ska hämta henne vid halv ett, då åker vi direkt in till stan och möter petter för att shoppa lite kläder till Ia. Kul! Sen ska jag ju till martin och ingrid ikväll! Roligt!

Och det bästa: Det är helg! Jag får vara två hela dagar med mina älsklingar!

Emma och erik: Ha så skoj på MAMMA MIA!!!

Ciao!

Dag tre

Bra dag idag, fast jag är hungrig!

Elviras första dag på dagis gick bra, förutom att hon tydligen bet en mamma så hon fick märken.... vad ska man göra?!

Min GIfdag då! Åt fil och musli till frukost, ett glas jos. Banan till mellis, lunch på skolan, köttbullar med mängder av både varma och kalla grönsaker, en banan till som mellis och en bit mörk choklad. Två koppar te har jag hunnit med idag oxå. Nu ska vi snart ner till Daggan som fyller år idag men jag har beställt special mat!


Motionen har bestått av att jag cyklade ner och hämtade Elvira på dagis. Det blir ca 9 km totalt. Är det en okej dag?

Over and out!
/ Anna

Suck pust stön

det var väl sjutton vad dålig jag är på att uppdatera mej här! Får väl skylla på att tiden inte räcker till när man har småbarn! Men nu sitter jag iaf här, duschat efter en promenad med Jennie och ätit lite skinksallad, och redo för en liten uppdatering av mitt/vårt liv!
För det första är jag så jäkla besviken på mej själv, varför jag har låtit mej bli den tjocksmock som jag är. För så känns det verkligen, och så är det verkligen. Det är inget att hyssa med, det bara är så. Jag väger för mycket. Mycket för mycket. Jag började ju med GI igen igår och idag var jag in till Lena och vägde mej. Usch. Jag hatar vågar. Mätte mej oxå så nu ska jag väl anteckna dessa hemliga siffror någonstans och helt enkelt vänta fyra veckor och hoppas på att det hänt något. Annars vet jag inte vad jag gör.
Men igår började jag iaf, då åt jag till frukost: fil med osockrad musli samt ett glas färskpressad juice. Mellanmål: en banan. Lunch: skollunch med korvgryta samt mycket grönsaker, till kvällen åt vi fläskkotlett med champinjoner och en grönsallad: motionen var två timmars volleyboll som var jätteskoj! Det blir en stående punkt på måndagskvällarna.  Efter volleybollen åt jag en omelett med två ägg, tomater och lök.
Idag blev frukosten densamma, lunchen en sallad, mellanmål en banan samt två skivor GIbröd med skinka och paprika på. Och som sagt ikväll efter att ha gått i 45 min, en liten potion skinksallad samt en apelsin. Tycker jag har skött mej bra än så länge. Får kanske hålla på att rapportera här varje dag så känns det än värre att fuska! Jag vill verkligen klara det denna gången. 10 kilo är mitt mål men helst vill jag mycket mer än så! Men klarar jag det är jag nöjd!

För det andra: Imorgon är det Elviras första riktiga dag på dagis. Jättespännande! Jag är nog mest orolig för sovandet. Förstår inte hur de ska klara av att få henne att somna i ett rum fullt med massa andra barn som oxå ska sova. Känner att det är rätt stor risk att hon kommer hålla alla andra vakna oxå! Haha! Men personalen har ju full koll, så jag ska sluta känna någon oro överhuvudtaget.
När jag ska hämta elvira imorgon tänkte jag åka hem och ta cykeln ner till Tuna, då får jag en cykeltur på 8 km, plus att jag tänkte gå ner till tuna igen på kvällen eftersom vi ska på kalas hos dagmar! Då har jag väl gjort en bra dag igen!?

Elvira är en riktig underbar unge. Hon är så glad jämt. Det är bara på nätterna som hon gnäller ibland, och då går det oftast över om vi kryper nära och hon får känna att vi är där. Hon sover rätt mycket hos oss just nu, men vi tänker så att det är bättre att hon lär sig sova hela nätterna först och sen lär vi henne sova i sin säng. Det blir för mycket både för henne och för oss om vi ska kämpa med allt samtidigt! Det är faktistk ganska mysigt att ha henne i sängen  hos oss;)

Nej, nu har ni fått en liten uppdatering, och som sagt detta kanske blir en GI blogg ett tag framöver, men ni behöver ju absolut inte läsa. Det är ju mest för min egen skull... men Emmis, läs gärna och skäll på mig om jag inte sköter mej, du vet ju hur mycket jag vill det här!

Vardag igen

Japp, nu har jag jobbat en dryg vecka och det är självklart med blandade känslor! Det är kul att vara tillbaka och de nya uppgifterna som har tillkommit i min tjänst känns riktigt roliga och intressanta. Det som är mindre skoj är ju att lämna Ia hemma när jag åker iväg. Som tur är har inskolningen till dagis gått jättebra och efter denna veckan så är det tänkt att hon ska börja på allvar! Kul ju! Lillskruttan!

Ikväll kommer Emma och jag längtar jättemycket! Är snällt av henne att komma och hjälpa till när det kör ihop sig med jobb och dagis och allt! Tack! Sen ska hon passa på att massera lite med men mest av allt så ska vi bara mysa! Fyra dagars mys! Mmmm!;)

Hoppas alla ni andra har det jättebra och att det INTE regnar lika mycket hos er som det gör hos mej! Skittrist!

Ciao!

Sammanfattning av ett underbart år!

Jaha, sitter här med en klump i magen. Vet inte riktigt vad den beror på. Litegrann kanske att Elvira har varit i Vansbro sedan i söndags och jag saknar henne jättemycket. Litegrann kanske att jag imorgon ska börja jobba igen, efter ett års mammaledighet. Litegrann kanske att jag saknar min mamma, min pappa, mina systrar och min bror jättemycket.

Okej, Elvira åkte alltså med sin farmor och farfar upp till vansbro i söndags, som förresten var elins 18årsdag, och stannade tillsammans med dem tills de åkte i tisdags, då stannade Ia kvar hos mormor och morfar och ska vara där enda tills lördag då vi ska mötas i Örebro och shoppa lite på Ikea innan vi åker hemåt småland igen. På rapporterna uppifrån dalarna så verkar allt gå jättebra. Och det är ju roligt!
Dagarna sedan söndagmorgon har varit jättekonstiga för mej, men oj vad jag har hunnit med mycket. Jag har: putsat alla fönster, sorterat alla papper som legat över hela övervåningen, varit iväg med all återvinning, varit en heldag i stan och träffat Gunilla, Martin och Ingrid och bara strosat runt, städat huset och verandan, ätit hos Daggan, sett på film med Petter och Anton, möblerat om i skåpen i köket, och till och med bara läst i min bok!
Nu känner jag mej klar med det som måste göras. Jag har tagit en lång varm dusch och nu sitter jag i handduk och skriver här. När jag skrivit klart tänkte jag gå ner och krypa upp i soffan med boken och bara njuta. För imorgon börjar jobbet!

Det känns väldigt konstigt att börja jobba igen, ett år är en rätt lång tid men usch vad fort det har gått. Kändes som nyss när vi kom hem från BB. Men helt plötsligt har Elvira lärt sig gå, fyllt ett år och börjar prata mer och mer. Det är helt overkligt! Men så roligt.
Och vad detta året har varit skoj! Många roliga minnen som jag kommer ta med mig hela tiden och som jag kan plocka fram när det blir som tyngst i höstmörkret! Minnen som midsommar i Vansbro, superroligt! Elviras ettårskalas med hela släkten och en hur glad som helst liten tjej som verkligen älskar att stå i centrum!  Eftermiddagen efter kalaset när hela vansbro gänget och vi sprang runt huset och lekte knutgubbe! Båtturen ut till Idö med Kajsa och Ingvar. Hur mysigt som helst!
Alla kyrkisträffar på måndagar i Vimmerby när Elvira träffat sina kompisar och busat och sjungit och jag har träffat många nya människor som jag kommit att tycka väldigt mycket om! Alla fikastunder med Lena och Alva som både vi mammor och barnen haft stor glädje av. Promenaderna här i skogarna som Ia kanske inte alltid uppskattat så mycket men som gett mej väldigt mycket mer energi att klara av vardagen!

En bekant sa till mej och Petter häromdagen att de som säger att småbarnslivet bara är ett glädjerus de ljuger. Visst är det underbart och mycket glädje men sanningen är den att det är himla jobbigt oxå! Och det har han faktiskt rätt i,, det har varit hur kul som helst och det finns inte ord för hur mycket kärlek jag känner för min lillskrutt men ibland har det faktiskt varit väldigt jobbigt oxå! Och jag tror att man mår bättre av att erkänna att det faktiskt är så, och inte gå runt och inbilla sig själv att det absolut inte är jobbigt, för då tror jag det blir  än värre.

Nu har vi tagit oss fram genom det första året, som många säger är det allra jobbigaste, och vi har gjort det galant! Petter och jag har fått så mycket nya värderingar och känslor som vi inte trodde man kunde ha. Kärleken jag känner till Elvira är så stor att det nästan skrämmer mej! Jag är så stolt över min lilla tjeja så att det inte går att beskrivas i ord. Och även om jag idag kanske känner mej som en mindre bra mamma som ska börja jobba igen och lämna min flicka på dagis så lovar jag mej själv och även dej skruttis att kvällar och helger kommer bli fantasktiska! Vi ska ha så många äventyr att se fram emot !

Tack Elvira och tack alla ni som varit delaktiga, för ett fantstiskt underbart år!

Elvira: Mamma saknar dej jättemycket och läääängtar tills lördag!

Ciao! / Anna

RSS 2.0