"fredagsmys"


Ordkunskap

Om det är något jag får arbeta med jämt och ständigt så är det ordkunskap. På lite olika nivåer. På jobbet på en nivå men där jag mest arbetar med just ord just nu är hemma.
För OJ vad Stina snackar!

Ninna = Stina
OOOfffaaa= morfar
Ia = elvira
NIN= Kanin
Ope= Jocke
Åtta= lotta
momooo= mormor
acka=Jacka
nan = banan
nanna=sova


lite smakprov. Hon blir visst stor. Hon med.

Älskade kiddoz!

Bakning pågår


Utsiktsmys

Stina gosar i köksfönstret när jag rör ihop pannkakssmet!


Dags för nästa tjeja...


Tröttare

Vaknatt igen. Nu en liten tjeja som rosslar o hostar o är ledsen.. Efter fyra timmar igår natt så känner jag mig rätt mör. Gruvar mej över att p ska åka redan nu. Jag måste sova ikapp.


Älsklingar


Mys!


Utslagen

Jag tror att jag just genomfört en av de värsta veckorna i mitt liv arbetsmässigt. Jag har slitit från morgon till natt. I morse checkade jag in på skolan kvart i sju. Skönt att jobba i tomt hus en stund men vad ögonen sved. Eller svider. För det känns firtfarande!

Nu har jag en vecka på mig att komma ikapp här hemma. Sen kör utvecklingars talen igång.

Godnatt<3


Kom hem

Jag lider så med min stora tjej. Det är tufft att höra läkaren säga att det inte finns så mycket att göra åt. Det är bara att smörja. Det kommer hon behöva göra flera gånger om dagen jämt. Hu. Om ni visste vad vi bråkar om denna smörjning. Och jag erkänner. Ibland ger jag upp. Jag vill inte bråka, jag orkar inte alltid bli osams. Det är säkert helt fel. Men så är det. Ikväll var det som en dröm. Vi skrattade och hjälptes åt att smörja med de FEM!! nya salvorna som alla har varsitt litet ställe som de ska vara på. En hel vetenskap. Jag ska göra en instruktionslapp för hur man sköter hennes eksem så att alla vet. barnvakter och släkt. Så får det bli. Jag hoppas det kommer fungera ett tag.
Läkaren sa att det var okej med mutning. Så nu har jag mutat. Om vi får smöja två gånger per dag (helst tre) så får hon välja vad hon vill när eksemen är bättre. Hon valde busfabriken. Okej. Så nu hoppas vi på det här.

Det absolut bästa var att jag ska få kontakt med en sköterska som är specialist på hur man får barn att smörja sig utan bråk. För jag var visst inte ensamt om att ha ett sånt barn. TACK. Hon ringer mig i nästa vecka. Jag ska få muntliga och skriftliga tips och ideer. Fantastiskt.

Är inte eksemen bättre om två veckor ska vi få en remiss till hud. Finally. Det går inte fort.

Mest deprimerande med dagen får ändå jag säga att det var när läkaren säger så här (den mest erfarne och bästa allergi och astma doktorn på barn): "har du märkt av någon astma än?"
Jag : " Nej, inte mer än att hon hostar mycket och ofta."
doktorn: " okej, det är ju skönt att hon klarat sig från det än så länge, men vi får se när det dyker upp".

Vaddå när? Handlar det inte om OM? suck.

Jag har jobbat hårt idag. HÅRT.
Så nu ska jag sluta jobba idag. Nya tag imorgon. Jag är dyngtrött.


Igång!

En timme har jag varit igång med mina omdömen nu. Kidsen är på dagis och jag var bara tvungen att skriva en rad och berätta hur underbart det är idag! Jag sitter i det finaste lilla huset i världen och ser ut på den underbara lilla byn, solen skiner, det glittrar överallt när solen torkar upp frosten från i natt. I helgen sitter jag här med hela min lilla familj. Då är det komplett. Och det är ju bara fyra dagar dit. Ingenting.
Hjärtat svämmar över av lycka mitt i all stress. Välbehövligt.

Stanna upp en stund idag, se dig omkring och känn lyckan! Det är bra underbart!



Allvarligt talat.

Så kommer jag ingenstans med jobbet ikväll. Så jag lägger ner. Nya tag imorgon. Jag ger er min påsk 2012 istället!

På skärtorsdagen anlände mamma och pappa till ett nystädad och påskigt vibotorp! Vi bjöd på hemgjord pizza och hade en trevlig kväll innan vi sa godnatt. Uppe med tuppen (barnen) på fredagmorgon och efter frukost var pappa och petter igång med projekt "loftet". Mycket krångel och småfix, men framåt gick det ju absolut. Min lilla familj var en snabbvända ut till Molid för att säga hej till Petters kusiner som var hemma över helgen. Åter i torpet hade vi fredagsmys med sallad och vin i soffan! Minuten på tvn är ett måste om Elvira fortfarande är vaken den tiden! Så även denna fredag!

På lördag åkte jag själv in till stan, dels för att fixa allergimedicin då jag fått en allergichock under fredagen och mådde piss, dels för att handla det sista till påskmiddagen som det skulle bjudas på på kvällen. Jag passade även på att hämta med mig Matilda hem från stan. Hon kom med tåget från Eksjö där hon numera bor. Tänk att vi bor så nära! Vi kan ju ses ofta om vi vill;)

Pappa och petter fortsatte projekt "loftet", mamma hjälpte mig att styra i köket. Buffe med massa godsaker och så förstås en helt underbar påsktårta till kaffet. Vi satte oss för att fika vid 16 tiden och då kom den lilla blåa bilen med syster Emma i. Det var sjukt vad jag längtat efter den synen, jag skakade i händerna så jag höll på att spilla kaffet, tårarna brände bakom ögonen och det var sjukt svårt att hålla masken när jag visste vad som skulle hända.
" Det är ju två som går där" säger pappa
"Det är ju ELIN" fortsätter han.
Sen blev det rätt tyst. De såg grymt chockade ut, men nog rann det en liten glädjetår med! Hann inte titta mer på dem för mina tårar rann och jag  sprang för att krama lilla lillasyster hårt hårt hårt! Äntligen var hon hemma igen! Som jag längtat! Jag är så glad att hon varit ute på äventyr men faktiskt så är jag ännu gladare att hon är hemma igen! (Just därför har jag ju råkat att nästan fixat au pair jobb i Italien till henne...)

Det var såklart ett glädjefyllt återseende och presenter delades ut och sedan satt Elvira i Elins knä hela kvällen tror jag. Det var fler än jag som längtat. Det är nåt med de där två rödhåriga fina tjejerna!

Det var bara Johan som saknades. Vi hade en härlig kväll med god mat, skratt och prat. Vi avrundade med att spela påskäggsspelet som alltid är både roligt och frustrerande. Jag fick iaf med mig en hel del från spelet, både på egen hand men även tack vare mina goa svärisar! Tusen tack!

På söndag la pappa och petter golv på loftet och vi andra slappade och myste nere. Jag hade ångest över om jag skulle följa med hem till Vansbro när de senare på dagen skulle åka och efter en panikattack bestämde jag mig tio minuter innan avfärd för att åka. Slängde ner grejer i väskan och så for vi. Resan började så där, Stina kräktes utanför Matildas port i Eksjö, men det blev inget mer så förmodligen var det åksjuka! Tur.
Hemma vid halv tolv och då däckade vi rätt snabbt i det nya fina övernattningsrummet!

Veckan hemma innehöll massor av härliga inslag. Mormor och morfar, farmor, Nina och Rune, brorsan. Systrar. Bio för Elvira. Bad för mig och Elvira. Dejt för mig med bästa Icka. Shoppingturer på byn. Chokladbullsbak hos Emma. Inspektion av ev. lokal för emmas egna företag. Kalas hos morbror Per.
En härlig påsklovsvecka som var perfekt med undantag för att Stina inte hade någon lust att sova i sin säng överhuvudtaget. Så sömneen har ju inte varit på topp. Men jag lever ju så det var inte allt för hemskt.

Hemma igen efter att ha blivit upphämtade i Örebro. gjorde IKEA och marieberg. Lång resa hem. Men hemma och det var grymt skönt. Men nu är det mer ensamt än på länge. Saknar saknar saknar. Alla därhemma. petter. Suck. Jag ska överleva den här veckan. Sen vänder det. Tror jag.


Nu får det bli natten. Imrogon måste jag skriva dubbelt så mycket! 
 
Glad påsk!


Ensam mer ensam mest ensam

Det är alltid mer ensamt efter ett lov. Hu vad tyst och öde det är. Eller tyst och tyst. Stina vägrar somna. Hon ligger och knölar och pratar lite och tjuter lite. typiskt. Bara för att jag har massa jobb som måste göras ikväll. Men men. HOn somnar nog snart.
Då ska jag skriva omdömen. Huja.

Imorgon fick Ia en akut tid på barn i Västervik. Eksemen har spridit sig till ögonen. Inte bra. Fick den läkaren där som varit med längst och som har mest rutin på allergi och astma. Håller tummarna för att hon får hjälp nu. LIlla fina Elvira. Min stackars tjeja!

Sedan blir det jobb enda till 18. tur jag har mina svärföräldrar. blir problem nu med utvecklingssamtalen. Vet inte hur jag ska lösa det. En sak är säker; jag beundrar alla ensamstående mammor och pappor. Vilket styr för att få vardagen att gå ihop.

Jag ska ge er våran påsk senare. Den var fantastisk. Så klart. Men nu först. 10 omdömen och sen dusch, mat och några omdömen till!

Heja mej!


Kärleken

"mamma, vad skönt att det bara är du o jag som ska bada"
"tycker du?"
"ja vi brukar ju inte få vara själva du o jag mamma"


Nu ska vi bada! Härliga unge!!


I Vanå!

Ia är på bio med mostrarna, Stina käkar mellis!


Glad påsk!

Underbar rosbukett! Mamma o pappa är här:)


Lättnad

Igår tog jag eller rättare sagt vi ett beslut. Det föll liksom sig alldeles naturligt egentligen. Men det var en jobbig process fram till beslutet. Det är ett år kvar där vi kan vara hemma med våran stora prinsessa. Därefter spelar det ingen roll om vi har ledig tid hemma då är hon nämligen i skolan oavsett. Så självklart ska jag inte jobba heltid i höst. Självklart ska jag en dag i veckan vara hemma med mina prinsessor. Självklart ska vi fylla dessa bonusdagar med massor av mys och gos och bus och upptåg. Och självklart så kommer det här bli alldeles underbart.

Det känns skönt att se fram emot detta då det är en ENORMT tung period på jobbet just nu. Ibland undrar jag varför jag jobbar MED människor. Vissas öden och liv går liksom inte att komma runt, man blir en del. Man är alltid en del. Det går inte att stänga av bara för att klockan visar på fem. Nej det följer med.
Förutom det är det nu omdömen som ska skrivas. Uppsatser som ska rättas. Betyg som ska börja ta form. Det är lite aktiviter där och möten här. Och mitt i alltihop så skulle jag visst undervisa också. Tjoho!

Det värsta är ju att det som jag tänkt göra färdigt ikväll blev kvar på jobbet. Suck. Omtänk. Jag gör det jag tänkt göra imorgon idag, så får jag skriva omdömena imorgonkväll istället. Èfter det där sena mötet som gör att jag får stressa till dagis eftersom mina barn är sist, och efter att ha nattat övertrötta tjejer, då har jag två timmar som jag ska skriva dunderbar omdömmen till mina åttor. Sen. Sen tar jag påsklov. <Så det så.


Nä, då gäller påskmiddagsplanering ikväll. Vet ni? Jag har sällskap ikväll! Min make är hemma! LYX!!


Tack fina ni!

Jag tänker inte så mycket på det, att det faktiskt är rätt tufft. Men så kommenterar ni, fina vänner, å jag känner att tårarna kommer. Jag är trött, det ÄR tufft!

Men sluta inte kommentera! Jag blir sååå glad:)

Tack Icka o Therese e! Kärlek!!


Sakta men säkert.

Sakta men säkert symboliserar mycket i mitt liv just nu. till exempel viktnedgång. Jag är ju viktväktare. Jag hittar tillfällen i min vardag att träna lite. Men jag skulle vilja ha möjligheten oftare. Ut och gå långpromenader. Men för mig funkar det inte att ha barnvakt för att gå ut och gå. OCh det funkar inte heller jättebra att gå med båda barnen och tänka att det blir något tempo. Med vagnen blir det bara ite extra motstånd = kanon. Men med en fyraåring som hittar massor att upptäcka och som blir trött i benen ganska snart.. njaa..
Någon tycker så klart att jag prioriterar bort träningen i det här läget. Och ja. Jag prioriterar mina barn. Däremot går jag nu och sedan ett antal veckor tillbaka stadigt nedåt i vikt. Skitkul. Sakta men säkert. Heja mig!

Sakta men säkert håller mitt lilla drömtorp på att förvandlas till mitt något större drömtorp. Det går sakta. Men säkert. Sitter här nu och ser att bara mitt lilla städryck idag gjort stor skillnad. Härligt. I helgen kommer loftet få sig en omgång. Så spännande att få det klart. Kanske kommer det hända lite i trädgården också. Ny altan = underbart!

Stina sover. Elvira och Alva leker i Elviras rum. Petter är till stan och handlar. Jag ska vika tvätt. Min säng är full. Sen tar vi kvällen. Skriver inköps lista inför påskens renovering.

Om 10 dagar kommer Elin hem. Ni anar inte! Jag längtar så det värker i hjärtat! Hoppas hoppas att jag träffar henne snabbt efter det att hon är på svenskmark. För då blir det kramkalas! Välkommen hem Elin! Vi längtar efter dig!

Sakta men säkert ordnar livet upp sej. Fab.



RSS 2.0