Lycka
..är att ha mamma här. Att komma hem o någon är hemma. För er är det säkert fånigt, för mej är det alldeles underbart. Hoppas det tar lång tid innan det blir lördag..
Nog
Jag håller på att få panik. Det händer inte så ofta längre. Ni som känner mej, eller inte speciellt många alls faktiskt, vet att förr var den känslan betydligt vanligare hos mej. Men nu håller det på att hända.
Jag måste ha sällskap. Jag får panik när barnen somnat, känns som livet försvinner för mej och jag är bara ensam. Jag vill ha sällskap framför tvn, vill käka med någon på kvällen. Säga godnatt o dricka morgonkaffet med någon. Vill känna mej mer levande i veckorna med. ( det är nog därför jag tjatar mamma.. Sorry)
Jag ska sova nu. Sova bort trycket. Sova bort paniken o gråten.
Känslan
Att inte räcka till, eller att vara på fel plats? Dags att lämna vidare kanske?
Hoppsan.
Hela dagen igår tänkte jag på det blogginlägget jag skulle försöka hinna posta. Det om hur underbart gott jag sovit på natten och hur härligt det var att vakna på madrassen av att min lilla tjeja satt i sängen och kikad ner på mig, och känna mig utvilad. Fantastiskt. Jag hann dock aldrig så långt så att jag fick skriva det där inlägget. Och tänk. Glädje kan snabbt försvinna och ersättas av motsatsen. Dagens blogginlägg kan lätt få fokus på hur illa jag har sovit inatt. Hur Stina mellan klockan 22 och 03 både var törstig och kissnödig, hade kissat och var tvungen att byta blöjan. Hur hon gallskrek efter sin Skrållan och hur ont hon hade både under foten och i ryggen... När jag sista gången tittade på klockan och såg at hon var tio i tre och visste att Ps klocka skulle ringa om tio minuter så kände jag mig rätt uppgiven. Som tur var hade hon somnat gott då och vaknade inte trots någon snozzning av herr K. Då började jag vrida på mig istället .Väl medveten om att det enbart var tre timmar tills min klocka skulle ringa. Jösses.
Det kan verkligen svänga.
Ikväll har jag betalt in första avgiften till vår resa i vår. Fantastiskt. Det blir av. Min fina familj. Till solen på semester. TIllsammans allihop. Det är vi värda!
Har fruktansvärd ångest över vad jag ska göra under sportlovet. Dalarna/Småland? Gruvar mig över att köra själv med barnen samtidigt som jag är rädd att jag blir tokig av att vara själv hemma. Behöver städa en hel vecka känns det som men det borde vara fokus på barnen. Suck. Kan någon bestämma åt mig?
Nu duschen. Sen sängen. Quizkampen mot mamma när pappa är borta! GIllas!
Nähä. Godnatt då!
Kram!
Lycklig ändå
Ikväll känner jag mig lycklig! Lycklig över att ha min fina lilla familj.
Det är mycket nu och innerst inne mår jag inte så bra. Det har varit/ är tufft just nu. Ensamt och ständig oro.
Mitt i alltså får jag en kväll av lycka. Det känns viktigt. Vill inte vara så här låg, men nu har jag svårt att vända. Att ta mej ur. Trött o sliten och ändå hinner jag inte hälften av vad jag vill/önskar..
Så var det måndag igen
Hu vad veckorna går. Jag hinner inte riktigt med. Måndag till onsdag svischar förbi och det är först när det är torsdag som jag hinner andas igen känns det som.
Fullt ös på jobbet på måndagar. Fem minuters raster och mycket som ska hinnas med på dem. Imorgon är det också tight schema för mig men inte lika som måndagar. HInner åtminstone gå på toa;)
Ikväll har jag jobbat ikapp lite grann med me&i. Någon gång måste jag ju hinna det med. Har många träffar framöver och det känns mycket roligt.
Har beslutsångest över sportlovet och känner att jag måste bestämma något så jag inte får panik över det. Blir lätt så när det närmar sig.
Meningslöst inlägg men ni ser att jag lever i alla fall!
Kram på er!
Ånej!
Blir ledsen när favvo Haagarna verkar åka ut..:(!
Men mysigt är det!
