aisraelsson

Hela dagen igår tänkte jag på det blogginlägget jag skulle försöka hinna posta. Det om hur underbart gott jag sovit på natten och hur härligt det var att vakna på madrassen av att min lilla tjeja satt i sängen och kikad ner på mig,  och känna mig utvilad. Fantastiskt. Jag hann dock aldrig så långt så att jag fick skriva det där inlägget. Och tänk. Glädje kan snabbt försvinna och ersättas av motsatsen. Dagens blogginlägg kan lätt få fokus på hur illa jag har sovit inatt. Hur Stina mellan klockan 22 och 03 både var törstig och kissnödig, hade kissat och var tvungen att byta blöjan. Hur hon gallskrek efter sin Skrållan och hur ont hon hade både under foten och i ryggen... När jag sista gången tittade på klockan och såg at hon var tio i tre och visste att Ps klocka skulle ringa om tio minuter så kände jag mig rätt uppgiven. Som tur var hade hon somnat gott då och vaknade inte trots någon snozzning av herr K. Då började jag vrida på mig istället .Väl medveten om att det enbart var tre timmar tills min klocka skulle ringa. Jösses.

Det kan verkligen svänga.

 

Ikväll har jag betalt in första avgiften till vår resa i vår. Fantastiskt. Det blir av. Min fina familj. Till solen på semester. TIllsammans allihop. Det är vi värda!

 

Har fruktansvärd ångest över vad jag ska göra under sportlovet. Dalarna/Småland? Gruvar mig över att köra själv med barnen samtidigt som jag är rädd att jag blir tokig av att vara själv hemma. Behöver städa en hel vecka känns det som men det borde vara fokus på barnen. Suck. Kan någon bestämma åt mig?

 

Nu duschen. Sen sängen. Quizkampen mot mamma när pappa är borta! GIllas!

 

Nähä. Godnatt då!

 

Kram!