aisraelsson

Jag sitter i soffan med datorn i knät. Maten är klar och står på eftervärme i ugnen och väntar på att resten av familjen kommer hem. P och E är och badar och bastar i Stolpetorp. Stina sover sen en och en halv timme i sitt rum. Jag väntar på reklam på "så mycket bättre" då jag tänker slänga mig i duschen. Me&I idag i Hultsfred, kul! Imorgon är det våran minimässa i bygdegården. KÄnner mig halvmotiverad. Hade/har chans på att vinna pris som årets rookie i företaget men när nya siffrorna kom idag så känns det kört. Men vi får se. Priset är iaf en riktigt lyxhelg på spahotell i Båstad med härliga vinprovningar och möjlighet till behandlingar. Men shit vad jag skulle vilja ha det! Tävlingsdjävulen i mig är verkligen igång. Men även om jag inte vinner så har jag gjort en kanonsäsong och det är jag stolt över. Och kul har jag haft! Nu när P är borta i veckorna känns det som att en helg bara rasar förbi. Så mycket man vill hinna och framförallt att bara få vara. Vara tillsammasn! Nu jäklar får det här bygget se slutet snart! Annars så är veckans bästa lätt min 75 minuters massage på måndageftermiddag! Och vad skulle jag göra utan mina finfina svärföräldrar som jämt och ständigt ställer upp och passar våra barn för alla möjliga anledningar! UNDERBARA!! Nähä, bäst att vara med, nu borde det bli reklam snart. OCh hallå, Etype? NJA va?!

Är på G att lägga ner bloggen. Känns inget roligt längre. Och förresten så är ni ju asdåliga på att kommentera. Då blir det ännu tråkigare. Suck. Vi får se! Skärper ni er så kanske jag skärper mig. Kanske. Imorgon ska Elvira och jag göra pannkakstårta. Så det så.

Nu ligger Stinis i sin säng och SKA sova är tanken. Hon verkar inte tänka lika som jag... Innan hon kröp ner spelade vi Söndermarken på hög volym och snurrade och dansade så att den lilla tjejan kiknade av skratt! Vad underbart. Vilken guldstund. För visst är det så att de där stunderna då man verkligen ägnar sig åt varandra de är GULD värda. Jag tog mod till mig och sa precis vad jag tykcer om vårt kakel till petter. Sagt och gjort. Vet itne varför jag väntat med att säga det. Men jag är såå nöjd med allt vi gjort med vårt hus men inte med kaklet och jag vill vara nöjd. petter höll med!! Vi byter!

En helg går fort. Fortare nu efter att P bytt jobb med. Mycket fortare. Vi hinner ingenting känns det som. Eller snarare hinner vi inte något som vi skulle behöva hinna. Bara en massa annat. Men men. Just nu ser läget i torpet ut som följer: Stina har somnat precis. Precis som vanligt somnade hon själv i sin säng efter en flaska välling. Duktig tjej! Petter ligger hos Elvira och läser ur Madicken. Förhoppningsvis är hon lika duktig och somnar därefter relativt snabbt. Jag står vid spisen och steker köttbullar till matlådor åt Petter. Samtidigt kokar jag ägg och förbereder för kvällens söndagsmys, räkmackor. Mums. Jag får lida lite nu när jag inte producerat så mycket matlådor under veckan som gått. OCh Petter stackarn får lida i veckan då han får enformig kost. Men till helgen ska jag bjuda honom på vällagad och varierande kost. Promise. Så vad har vi gjort den här helgen då? I Fredags gjorde vi stan och fixade massa ärenden. Jag hittade en vinterjacka som jag tror jag åker och köper imorgon. Därefter bjöd vi svärisarna och Anton på tacos på kvällen. Var bara Lizette som saknades. Var ett tag sedan vi träffade henne nu.. Lördagen spenderade jag på Björkbacken med IFK. En givande dag men en verklig HELDAG. Vi var barnfria så när vi kom hem så kopplade vi in tvn i sovrummet och kikade på film från sängen. Idag har jag varit på Me6I träff i Frödinge, storhandlat i stan och däremellan fixat käk och sånt. Och nu. Säger jag godnatt. För nu tar jag kväller tillsammans med min make, vilket även på delad första plats med min egen fina pappa, är världens bästa pappa!

Elvira somnade sju minuter i åtta. Jag slängde mig i duschen, hann ur, tända några ljus, hämta täcket ut till soffan. Då vaknade Stina. MEN. Nu (peppar peppar) sover hon igen och jag har krypit ner under täcket i soffan och slagit på tv4 och hoppas få njuta av att se fotbollsgalan. Ett av årets roligaste tvprogram. Samtidigt som jag gör det så ska jag fila på en PP till IFKs konferans på lördag. Jag gillar PPs. Då blir jag läraranna igen. Bra sätt att ladda upp inför nystarten på jobbet. Två månader kvar. ganska precis. Och vet ni? Det känns jäkligt läskigt. Som det känns nu skulle jag kunna vara hemma rätt länge till. Men efter moget övervägande har jag en plan. Planen verkställls förmodligen till hösten. Känns bra att ha en plan. Och tror den blir jäkligt bra. Jag kommer hinna jobba, hinna slita sen. Sen när mitt viktigaste jobb inte är så krävande. När min mammaroll inte är så väldigt behövd. Det kommer den väl alltid att vara men med en ettåring och en fyraåring så är man nog mer behövd än vad man är sen när de är tonåringar. Då är de kanske nästan glada att man jobbar mycket!? Idag har varit en tung dag. Inte som igår. Då var det ännu tyngre. Men det har varit tungt idag. Min första tanke när det är tungt är att ringa mamma. Men hade jag gjort det, och det var nära, så hade jag säkert bara börjat tjuta i telefon och det hade ju inte gjort saken bättre, så kanske var det bra att maten precis var klar när Elivra pratat färdigt med morfar och jag inte riktigt hann prata med mamma alls. Dagen är tung av flera anledningar. En är en fördjävlig tid som jag har imorgon. Hos de värsta jag vet. Tandläkaren. När jag senaste gick hos tandläkaren så var det i Karlstad och jag fick lustgas för att ta mig igenom en vanlig undersökning. Imorgon är tanken att jag ska laga hål. Jag har alltså tagit mig igenom en vanlig undersökning här i Vimmerby utan lustgas. Men fy vad jag mådde. Jag är riktigt orolig inför imrogon. Tror det är svårt för er att förstå. Jag föröskte förklara för Petter att man kan vara rädd för något. Typ när jag säger att jag är mörkrädd, visst tycker jag det är obehagligt att gå ut i mörkret. Men jag gör det. Men min oro inför imorgon är något annat. Jag kallsvettas och får hjärtklappning bara jag tänker på det. Jag är ganska säkeer på att jag kommer att kräkas imorgon. Det absolut värsta är att gå in genom dörren. Att känna doften och höra ljudet. Att veta att jag ska ligga där helt utlämnad och nån ska rota i munnen på mig. Jag tycker att det gör ont. Jag tykcer att det är obehagligt. Jag är livrädd. LIVRÄDD. Inte som mörkrädd utan LIVRÄDD. Hur ska jag överleva imorgon?! Jaha. Nu vaknade Stina. Så mycket för den galan.