aisraelsson

Idag har blivit en dålig dag. Min mage är i uppror, förmodligen över hur det ser ut här hemma. Över att min hjärna inte ens kan lokalisera vart i röran det blir allra bäst att börja röja och därför protesterar genom att göra min eftermiddag till en mindre bra eftermiddag. Bäst blir det egentligen när jag tar av mig glasögonen och inte ser något mer än en dimmig massa. Eller när jag förtränger att tänka på att jag och min make knappt har träffats, och ännu mindre pratat på en mindre evighet. Det här som annars hör till vardagen, att prata om vad som hänt på dagarna, att planera veckans middagaar, att ha lite kontroll på hur livet i allmänhet ser ut, det har liksom helt plötsligt försvunnit ut i marginalen. Tiden finns inte. Eller vi har visst glömt bort att tagit vara på livet också och gått helt upp i bygget. Jag tror vi behöver en break. Eller en barnvakt, så vi kan bygga tillsammans och prata då. På midsommarafton ska vi FIRA MIDSOMMAR med våra barn. Så det så. Plocka blommor på ängen och göra kransar. Leka lekar och bara vara en familj. Inte bygga överhuvudtaget. I alla fall inte från lunch och framåt. (jag ska bara övertyga petter med.. )


Tack och lov att min förmiddag var bra. Det väger upp. Tack Karol för en fin förmiddag, och för kiken på sötaste Kasper. Och tack Therese för att du ryckte ut och bara var. Tack. Ibland behöver man sina fina fina vänner mer än annars. Jag saknar mina vänner. Det var längesen vi bara var.


Nu, blöjbyte.