aisraelsson

Vad fantastiskt vi har det! Det är fantastiskt att vara mammaledig! Spelar ingen roll om man är stressad och det är körigt ibland. Det är ju de här guldstunderna som man ska ta vara på. Just nu sover Stina sött i sin säng efter att ha varit på ett strålande humör hela morgonen. Till och med skrattat högt! Elvira har en vilopaus i tvsoffan med böcker och Musse Pigg. Jag gräddar bullar så att hela huset luktar nybakat! Fantastiskt! Jag har en sån fin familj. Det är verkligen lycka att få uppleva det jag gör. Att ha den finaste maken av alla, att ha två finfina prinsessor som är så härliga peronligheter redan nu. Att bo i mitt lilla torp som jag iofs vill bygga ut (igår) men eftersom jag vet att det ska hända snart så funkar det mycket bra ändå!

Sen är det ju bonus att veta att imorgon bitti styr vi kosan norrut. Delmål Dalarna och sedan vidare till Vemdalen och Björnrike. Skidor och stugliv i en veckan.. har man inte upplevt det så vet man inte vad man missar! Bättre än solsemester, lätt! Med trevlig sällskap och härliga ungar kommer den här veckan bli kanon! Det ska mycket till för att sabba det!

Ta vara på varandra, på livet! Minns de fina stunderna, vardagen som egentligen är så mycket mer än vardag!

Kärlek på er!

Uppdaterar er säkert från fjällen, men ställ in er på korta inlägg med bilder på prinsessor;)

KRAM

Problemet är löst. Nyfikenhet stillad. Elin är den "skyldiga"! Nu ska jag packa mina och Stinas grejor inför fjällen. Ias kläder och "tillbehören" är färdigt sen igår. Då betyder det att fredagen kan ägnas åt bullbak!

Bra va!?

En resume över de dagar jag lämnat er utanför!

Fredag:
Mamma, pappa, emma och mormor och morfar anlände vid typ tre tiden och hittade oss på ICA parkeringen med alldeles för många kassar och långt till bilen. Emma hoppade ur och kassarna hoppade in. Bra löst. Upp till torget packade in oss i min bil och hemåt Vibo. Alla med in på kaffe och lite snack innan mormor och morfar for till sin stuga. Vi andra fixade smörgåstårta och lite senare tacos som vi myste till på kvällningen. Spelade yatzy innan det blev natten för oss alla.

Lördag:
Mamma tog med Elvira upp vid sju när hon vaknat och varit ledsen. Jag låg kvar i en halvtimme. Upp och fixade frukost, frosting till cupcakes och annat som behövde fixas. Vid elva åkte jag och P ner till församlingshemmet och dukade och fixade det som skulle fixas. Fick sällskap av Lizette och Kajsa. Hemma igen vid halv ett och då var det snabba ryck i dusch, amning, fixning och så vidare innna vi vid halv två var tillbaka i kyrkan igen.
Dopet gick bra, Stina var nöjd i Jennies famn och blev bara ledsen när prästen tog henne och hade vatten på huvudet. Lugnade sig direkt när  hon fick komma tillbaka till Jennie. Elvira sjöng "blinka lilla stjärna" i mikrofonen för sin lillasyster och jag hade självklart svårt att hålla tårarna borta. Min stora fina flicka! Ingen tvekan bar aupp och sjöng! Våran sångfågel!
Frida, Nicklas och Anton framförde en sång och det var hur fint som helst. Så nu är hon döpt. Stina Dagmar Viola. Våran lillaprinsessa.
Vi fikade efteråt, smörgåstårta och cupcakes. Det var gott och trevligt. Stina fick mängder med fina paket. Tack allesammans!
Vi däckade här hemma allihop en stund innan vi begav oss till K och I för att äta middag på kvällen. Vid tolvtiden sov jag som en liten gris. Jag lovar.

Söndag.
Vansbrofolket drog sig hemåt efter frukost och direkt tog jag med mig Stina och sov i två timmar. Det var det skönaste jag gjort på länge. Var helt slut i kroppen. Elin stannade kvar och vi hade en riktig slödag på söndagen. Avslutade den med att hämta hem pizza och se på en film. Massage så klart! Underbart.

Måndag.
Elin, elvira, jag och Stina hade hemmahäng. Elin passade barnen en stund så jag hann städa hela huset. Mycket tacksam. Vi var ut och halkade en sväng och skapade en fin snögubbe som fick heta Elin. På kvällen såg vi på idrottsgalan och snackade massor!

Tisdag:
Elin, Stina och jag skjutsade Elvira till dagis och sen for vi vidare mot stan eftersom Stina hade BVC tid. Fyra månader gammal är hon nu 7050g tung och 62cm lång. Hon fortsätter att följa storasyrrans kurva exakt och det skiljer ett kilo mellan dem även vid fyra månader.
Vi gjorde stan och tog en fika innan vi for hem och slappade en stund innan Ia skulle hämtas. Då fikade vi semlor och bara var tills det var dags att ta kvällen. Ia somnade på tio minuter och Elin och jag hann spela tre omgångar yatzy innan det var dags för mig att skjutsa in henne till tåget som skulle ta henne till Stockholm. Anton och Lizette passade mina tjejor under tiden då P var på styrelsemöte.

Japp, och här är vi nu. stina sover, det har jag också gjort en stund. Men nu ska jag börja ta tag i packningen inför fjällen. Magen börjar kurra oxå så fixa någon lunch står högt på listan.
Självklart är det som vanligt tomt när alla har åkt hem och speciellt idag då ELin åkte igår kväll. Det är så roligt och härligt att ha folk omkring sig. Folk som jag kan vara avslappnad tillsammans med. Men det känns som det inte är så långt itll vecka åtta och nio då jag och tjejorna gör en roadtrip till vansbro och senare stockholm. KUL!

Så nu vet ni vad jag sysslat med några dagar! Hoppas ni har det bra ute i världen!

Kärlek!

Jag halvkollar på skidskytte medans jag städar lite och hejar frenetiskt på Anna Karin! Häftigt att se henne på tv! Duktiga hon! Heja heja!

Igår när vi kröp ner i sängen och skulle sova så sa jag till Elivra, "du var så duktig idag vännen, jag är så stolt över dig". Då tog hon min hand och svarade: " mamma, jag är stolt över dig också!"
Gullfia! ;)


Jag körde omedvetet en liten minivariant av femminutersmetoden med Stina nyss. Hon var jättetrött och jag dels orkade inte lägga mig med henne, dels vill att hon ska börja sova i sin säng. SÅ på vinst och förlust la jag ner henne där stoppade om henne med snuttar och filtar och gick ut. Fick gå in fyra gånger och pussa lite på henne och medan jag var inne den fjärde så sov hon plötsligt! Nu ska jag väl inte dra för stora slutsatser av detta men... det är ett steg på vägen! Myspys!

Nu ska Ia se på film på datorn! Hon bestämmer;)

Japp, igår var vi så äntligen till Västervik med Elvira för att utreda hennes mage. Det blev en lång dag och när jag la mig igår kände jag hur psykiskt utmattad jag blivit av den. När man är mitt i det med information och undersökningar etc så gäller det ju att vara stark och bita ihop för Elviras skull. Men när hon somnat och jag lagt mig ner så var det jobbigt. Jag blir så förbaskad över att den medicin vi blivit rekommenderade av läkare här i vimmerby visade sig vara "otroligt smärtsam" enligt läkaren där. Vi som nonchalerat hennes skrik när vi gett den och tänkt att hon överreagerar... fy sjutton vad ont i mammahjärtat att veta att det faktiskt förmodligen gjort jäkligt ont.
Jobbigt också att se att hur jobbigt hon har det under undersökning och så.. man vill ju inte att ens barn ska må dåligt. När hon till slut sa att hon ville kräkas och bara ramlade ihop, tappade all färg och bara typ somnade på någon sekund då kände jag att paniken var nära. Men enligt sköterskan var det en natrulig reaktion och efter ett stort glas saft var hon hyfsat på benen igen! Pluttan!
Hur som helst så hoppas jag att vi får ordning på detta nu. Vi ska ge 300 procent för att det ska bli bra, för jag vill inte att hon ska gå och ha ont!

Nog om det.

Ia är på dagis nu och Stina verkar ha fått en riktig dunderförkylning och ligger och sover och snörvlar. Själv har jag en lista att ta tag i som ska vara klar vid halv tolv imorgon då prästen kommer, men jag hittar inte energin någonstans. Så den här gången gissar jag att familjen min får ta skiten i hörnen...

Får förmodligen lov att åka till stan imorgon oxå då jag måste hämta ut en doppresent. Måste handla det sista, för självklart glömde vi en hel del igår. Dock fyndade jag ett par skor för en hundring. Inte jag helt och hållet, men hundra spänn!?

Köpte på rean ett par täckbyxor till Ia också. Hon gillade dem och vi är rätt tacksamma över om det finns ytterkläder som hon frivilligt sätter på sig. Så hundra spänn för ett par täckbrallor kändes värt det. Hursomhelst så var det det första hon sa när hon kom upp i morse att hon skulle ha sina nya byxor och den rosa jackan (som vi inte fått på henne på hela vintern förresten..), till dagis. Sagt och gjort. När hon sen ropar från hallen och säger: "Mamma det sitter något här på byxan.." så var min första reaktion att okej nu är det kört, hon kommer inte använda dessa heller. Jag går ut och kollar och får se att butiken glömt att tagit bort färglarmet. MEN VAD F-N!! Jag tänker ju inte åka tio mil för att få bort ett larm!! Och Elvira vägrade även att ha något annat på sig så jag fick fint förklara på dagis att vi inte snott brallorna utan att butikspersonalen varit klantig. Så hur gör jag nu då? Hon kan ju inte springa runt med ett larm på brallorna, det ser ju lite skumt ut! Nån som vet?

Ciao !

Nu ska ni få komma med tips och råd, om ni innesitter några sånna i denna fråga! Egentligen, tycker säkert många av er, är det väl rätt enkelt. Ät mindre och träna mer. Men, jag måste nu hitta ett sätt att gå ner några kilon som passar mig. Sanningne är  den att tid för att träna speciellt mycket är begränsad. Jag har två barn och de kräver den mesta av min vakna tid. Petter jobbar och är inte hemma före klockan 17.45 på kvällarna och då spenderar jag gärna tid med honom och ibland behöver han få egen tid. Så ni ser, massor av träning kommer inte funka. Isf smidig träning att köra på hemmaplan, så att inte restiden till och från träningen blir för lång.

Jag har kontakt med xtravaganza och ska dit på ett möte på torsdag, för att få info och få se vad jag tror om det. Men shit vad svårt det är. Jag känner att jag skulle vilja tappa de första kilona snabbt, för att få lite motiviation och inspriation men sen handlar det ju så klart om att lägga om sina vanor. Och det ska jag.

men har ni tips och råd så kommentera! Nu vill jag igång!

Jaha, så var nu alla helger, extra röda dagar osv över för denna gången. Imorgon drar dagis igång igen och faktistk så ska det bli riktigt skönt. Om inte annat så tror jag att Elvira behöver det. Komma iväg och leka och få energi från någonannanstans än hemma. Hon har det bra här hemma med, men huset svämmar ju inte över av lekkompisar ochd et har jag märkt att hon saknat!

Vi har haft ett bra jullov! En mysig jul, en härlig nyårsafton blandat med många härliga och lata dagar. Vi har försökt varit ute en hel del, grillat korv och åkt skoter. Skidor och skridskor och spark. Häromdagen fick vi tillfälle att bygga snögubbar och snölycktor! Ia har sovit två nätter hos farmor och farfar och varit en riktig solstråle och vi har badat i utebadet och bastat med grannarna!
Elvira är en oerhört smart liten treåring. Under lovet har hon lärt sig en hel del om hur klockan funkar. Så nu vill hon gärna springa ner och kolla på stora klockan och kommer sedan och berättar vad klockan är och vad hon ska bli sen. Och hon har i stort sett alltid rätt! Duktiga hon! (Jag har för mig att man brukar ge klocka i present typ i skolåldern.. 6-7 år, men fortsätter hon så här så gissar jag att vi får slå till i 4års present! ;) )

Vi blandar dagar med hysteriska anfall och oerhörd trots mot underbara dagar där allt bara är rosa skimmer! Två dagar nu har det i stort sett inte varit något tjafs överhuvudtaget och det är jag glad för. Jag har hunnit tanka massor av energi! Härligt... redo att möta nästa bråk med större tålamod än på länge!

LÅnade trotsboken av Lena och man blir stärkt av att läsa där i. Trotsperioder är perioder där de utvecklas och tar sig till "nästa nivå" i livet. Elvira har en sån period nu och även om det såklart är jobbigt både för henne och oss så är hon ju på väg att lära sig nya saker, kommer till insikt om saker, drar slutsatser och förstår så mycket mer än innan, klart det är lite läskigt! Världen blir ju helt plötsligt så stor! Men trots elviras anfall ibland så tycker jag att det är positivt. Hon har en vilja, klart jag vill att min unge ska ha en egen vilja. Hur vore det annars? Den här egenskapen kommer bli kanonbra för henne såsmåningom när hon lärt sig behärska den och att kompromissa! Men det tar ett tag! Och det måste det få göra! Älskade fina  fina unge!


Idag pysslar vi nog lite härhemma. Tar hand om massor av tvätt och plockar undan lite tomtar. Imorgon är det dagis som gäller. På onsdag ska vi till Västervik och träffa en specialist ang Elviras mage. Passar på att handla till dopet, äte ute och springa i några affärer när vi ändå är där. Torsdag är det dagis igen och på fredag kommer det lite folk från Vansbro. Kul!
Lördag döps våran lillskrutt och på söndag behöver vi nog en härlig utedag skulle jag tro. Börja packa inför fjällen också för på lördagen därpå så drar vi! Härligt!


Nähä, tvätten var det!


Trevlig måndag på er"

Idag jobbar petter sista dagen för veckan, vilket betyder att vi har fyra härliga dagar tillsammans att se fram emot. VI börjar dem med att bada utekar och bastu ikväll! Härligt! Sen tror jag inte vi har mycket planer överhuvudtaget, vilket är mycket skönt! Elvira ska sova hos farmor och farfar på torsdag och jag erkänner att jag ser fram emot den natten, då kanske jag kan få ta igen lite sömn som jag känner att jag har stor stor brist på just nu. Rätt konstigt att det inte är min lilla tjej som håller mig vaken om nätterna utan den stora. Det var inte vad jag trodde innan Stina kom!

Idag är väl planen att röja av lite här hemma så jag inte behvöer tänka på det under helgen, samt att så klart kolla på skidorna på eftermiddagen. Förhoppningsvis så tajmar Stina det med sin sovning och då blir det helt perfekt! Annars kollar vi tillsammans, det funkar bra det med!

Nästa helg är det dop och jag har tänkt att förbereda lite fika denna helgen så jag inte behöver styra med allt nästa vecka. Skönt att ha det gjort när vi är två härhemma!

Annars så rullar dagarna på, Stina växer så det knakar och Elvira fortsätter i sin trotsiga tid. Jag är trött men mycket lycklig över att ha så fin famil och så fina vänner! Vad vore livet utan!?

Nähä, då ska jag sällskapa lite med Elvira i Handymanny världen!

Godmorgon!