aisraelsson

Det är helt sjukt. Att jag sitter här på mitt rum på BB och tittar på en liten liten prinsessa. En lillasyster så söt som socker. Så perfekt. I förrgår kändes det som att det aldrig skulle starta, som att jag skulle gå över två veckor minst. Därför var det så häftigt att få uppleva det jag gjorde igår natt. Vaknade som vanligt och var kissnödig, vidare ut till köket för att dricka, och då gick vattnet. Tror det tog ett tag både för mig och p att förstå att nu händer det. Vi ska få barn!

Nyss frågade personalen mig om vilket "betyg" jag ger min förlossning. Det ska man tydligen göra. 1-10. 10 är högsta möjliga poäng. Det är svårt. Men mitt svar blev 7. För hur jag än slets mellan hopp och förtvivlan, trots att jag hörde ordet kejsarsnitt nämnas både tre och fyra gånger så orkade jag. Jag orkade trots tillstånd av uppgivenhet, frustration och trötthet. Och det var så jäkla häftigt. När man har så ont att man tror att man ska dö och barnmorskan säger att nu tar du i för kung och fosterland för på nästa värk kommer den. (iofs tog det jäkligt lång tid innan den värken kom..) Sen har du inte ont mer. Det slutar göra ont så fort den är ute! Och det är det som är det sjuka. Hur jäkla ont det än gjorde, hur mycket jag än trodde att jag skulle dö så precis i samma sekund som hon kom ut precis då var allt som vanligt igen. (i stort sett... ) Helt ofattbart.

Jag ska ta mig tid att skriva en förlossningsberättelse så småningom. Just nu orkar jag inte. Men utan min fantastiske prins P och den fina fina personalen som fanns här igår så hade det inte gått. Jag är så tacksam för ditt stöd och din hjälp under förlossningen.

Nu börjar livet som tvåbarnsföräldrar för oss, det kommer bli en sjukt spännande och rolig tid, det är jag helt säker på. Hur skulle det kunna bli något annat med två fantastiska prinsessor?!

Tack för alla lyckönskningar och gratulationer! TACK!!